måndag 17 juli 2017

Husfix och pelargoner

I lördags åkte jag till Örbyhus och hälsade på pappa och Åsa. Åsa fyllde år när jag var och vandrade så tänkte passa på att fira henne lite samtidigt. När jag kom över berättade de att vi blivit bjudna över till Filip och Jenny, de flyttade i våras till Harbo och jag har varit så sugen på att se hur de bor nu. Det var jättefint och Filip hade bakat en kladdkaka med vit choklad och rabarbet som var jättegod. Han är väldigt duktig på att laga mat och baka.

De berättade förut att de hade byggt ett hus till kaninen av pallkragar bl.a. och den fick jag också se nu. Väldigt smart, det är 2 rum i den och det ser varmt och gosigt ut där inne med en massa hö. När de fått ordning på uteplatsen, de har blivit lovade gräs där väldigt länge och nu växer det bara ogräs där nu, så ska de ordna med en stor uteplats åt kaninen.

Findus som kaninen heter är en Belgisk jättekanin. Ser dock liten ut på bilden men är väldigt stor i verkligheten. De brukar som vuxen väga 7-9kg.

Sen åkte vi över till farfar också och hälsade på och tog en fika. Jag tog med dessa hem, farfar skulle rensa bort dessa bl.a. som börjat växa på en grushög. Så vanlig blomma men står helt still nu vad de heter. De ska ut på lotten sen men får nu medans stå i en kruka på balkongen.


Vi skulle grilla sen på kvällen och innan åkte pappa och jag hem till Pernilla och Niklas för att ge djuren mat, de passar dem medans Pernilla och co är bortresta, och efteråt åkte vi för att handla lite. När vi var vid affären så såg vi borta vid handelsträdgården ägarna, Mats och Margareta, utanför och plockade. Tänkte att jag måste säga hej och dels kolla om de fortfarande har pelargonen Bornholm hos sig samt hälsa från min mormor Viola. Mats familj bodde granne med mormor när de var små och mormor brukade vara barnvakt åt Mats.
Jag berättade detta för Mats och han vart så glad och sa att han såg mormors drag i mig. Han berättade lite om när han var liten och om mormor och att han brukade leka med mormors bror Leif bl.a. Jättekul att höra. Under tiden så hade han hämtat en stickling av Bornholm, som de tur nog hade, samt en som jag känner till sen tidigare Crocodile. Jättefina blad. Jag köper den också sa jag. Han tog då även fram en annan brokbladig pelargon som heter Crock-o-day och som till skillnad mot Crocodile, som har enkla rosa blommor, har dubbla rosa blommor. Den var så fin och jag vart sugen på den med. Vi stod och pratade pelargoner och han hämtade fram några till och Margareta några till. Så många fina och Mats sa att dessa ville han ge till mig och Margareta som tagit fram några ville även att jag skulle få dem hon tagit fram. Vart så himla glad, jag tyckte att jag skulle betala något för dem i.a.f. men de vägrade.
Dessa 7 vackra pelargonsticklingar fick jag med mig hem.

Clorinda, den pelargonen tog Margareta fram till mig. Det är en doftpelargon som luktar ceder. Alla gillar inte den doften sa hon men jag tycker den luktar så gott. Den kommer att få rosa enkla blommor sen.

Här är Crocodile. Visst är det så vackra blad på den.

Crock-o-Day. Denna skulle jag vänta med att plantera om till i vår sa Mats. Den har stått i en brikett som han planterade ner i denna kruka så nästa år växer den nog på sig mer. Baksidan på de dubbla rosa blommorna är mycket ljusare läste jag, nästan vita kan de bli. Tror den blir jättevacker.

Lotusland. En så söt liten stjärnpelargon.

En till söt stjärnpelargon, Firework bicolor. 2-färgade blommor från ljusare rosa till mörkrosa.

Denna pelargon berättade Mats att den först döptes till Deutscher Sieger, Tysk seger. Kommer från tyskland. Den har också namnet Röd herrgårdspelargon, Caroline Schmidt och Wilhelm Langguth. Gammal pelargon som har funnits i odling sen runt 1895. Solvergröna blad och röda dubbla blommor.

Sen min Bornholm, mosaiken på bladen kommer nog att bli tydligare sen när jag hittar en bra plats åt den. Vacker rosenknoppspelargon med röda blommor.

Vancouver Centennial är en till söt stjärnpelargon med orangeröda vackra blommor.

Nu har jag i min ägo igen en Mrs Pollock. Den klarade inte övervintringen hos mig förut men jag hoppas verkligen att den gör det i år. 3-färgade vackra blad och orangeröda blommor.

Så glad för dessa pelargoner och jag ska försöka ordna till nåt bra på balkongen så att alla ska få plats. Nu står de på en bricka på bordet bara.

Fast innan jag åkte hem igår, sov kvar hos pappa och Åsa, så frågade de om jag ville hjälpa till lite med huset. De hade köpt nya fina vita takrännor och det behövdes måla lite på huset också. Absolut, tycker det är kul att hjälpa till med sånt samt att det var verkligen perfekt väder ute för det.


Färg på händerna hör ju till.

Jag fick sen också innan jag åkte hem en söt klöverplanta av Åsa som hon tagit från sin rabatt. Den ska ut på lotten sen.

Fullt upp i helgen och vi hann med så mycket men som vanligt känns det då också att helgen går så fort. Men samtidigt skönt så att semestern närmar sig.

fredag 14 juli 2017

Första fröet från en pelargon

Några av mina pelargoner har bestämt sig får att få några fröer. Det sticker upp som "näbbar" och då får man börja hålla lite koll på när fröet tittar fram. Blåser det mycket kan det blåsa iväg.

Så här ser det ut. Man får sen försiktit pillra upp skalet för att få fram fröet. Nu har jag aldrig tagit hand om pelargonfrön så det ska bli spännande att se hur detta går. Man kan spara fröna om man tex får dem på höst/vintern och sen plantera dem på våren. Då får man lägga dem i vatten så att de mjuknar upp och man lättare kan pillra ut fröna.

Jag planterade fröet i en liten plastkruka och ställde ut den på balkongen men läste precis att den gärna ska stå inomhus och om man har, ett litet växthus. Så jag ska nog ställa in det när jag kommer hem och ordna sådär som man kan göra med plastpåse. Jag visar en bild sen på hur det blev.
Nu har jag än så länge bara ett frö, i denna kruka hade man annars kunnat plantera flera. När de får 2 första fina blad behöver de då omskolas och få mycket ljus.
 
 
Det ska bli spännande det här, jag har 3 pelargoner med näbbar och det första fröet kom från en pelargon som överlevde övervintingen men som jag tyvärr inte har något namn på. Det ska bli spännande hur den ser ut sen om den förhoppningsvis börjar gro. Blir den lik sin moderplanta eller blir det något helt nytt.
De andra 2 som har näbbar är min ena Mårbacka samt Caliente Pink, årets pelargon 2016.


Min dahlia har äntligen börjat få knoppar. Jag undrar om det blir lika små blommor som förra året eller om de lyckas bli lite större i år.

Idag blir det aw med Karin. Vi ska ses borta vid Miss Voon och ta något att dricka innan vi går vidare och käkar någonstans. Jag har inte varit på Miss Voon så det ska bli spännande och se hur det stället ser ut. Jag köpte en klänning på rean i vecka som jag har på mig idag. Riktigt glad över att jag hittade den, köpte den på MQ och det var den sista klänningen de har kvar av den. Ibland har man tur.

tisdag 11 juli 2017

Hemma, möra, efter fjällvandringen

(Ok det blev ett inlägg till, kunde inte hålla mig. 2 blogginlägg idag)

Både Jessica och jag var trötta i kroppen efter fjällvandringen. Så klart i fötter och ben men även knäna. Jag tänker använda mig av gåstavar nästa gång vi vandrar och självklart försöka att packa mindre. Vi hade ändå packat för 5 dagar, då vi först tänkte gå över till Norge. Men det var tur att vi inte gjorde det. Jag läste det sen att ska man vandra över till Norge med hund måste hunden ha pass och vara avmaskad mot bandmask, veterinären stämplar det i passet. Annars kan man få höga böter eller i värsta fall avlivas hunden.

När vi åkte hemåt stannade tåget skönt nog i Uppsala så vi kunde hoppa där och slapp åka till Stockholm som sist. Vi åkte hem och vilade, somnade till en stund i soffan också. Sen ville vi dels handla lite till middagen och åka ut och hälsa på ett par vänner till Jessicas föräldrar. Det är av dem som hon förut köpte Eddie. Mamma lever tyvärr inte längre men Eddies pappa Ivar och syster Milan har de kvar.
De bort borta i Alunda och har gård med hästar och höns bl.a. 2 höns hade fått kycklingar.

Pappa Ivar är den stora svarta hunden och systern är den bruna. Kanske inte har skrivit det tidigare med Eddie är en flatcoated retriver.


Sen hade en av deras katter fått kattungar som var så söta.


Det blev kaffe, jordgubbar och grädde till fika innan vi sen åkte för att handla.

Vi tog det sen lugnt resten av dagen. Kollade på film och åt taco. Katterna tycker där emot att det inte var lika roligt med en hund i lägenheten som de inte kände igen så de höll sig borta. Så pass att jag blev orolig att något hänt med Nova. Jag såg henne lite snabbt i fredags morse men sen kom hon inte hem igen förrän i söndags. Men nu är alla hemma igen ordentligt skönt nog.

I söndags bestämde jag mig för att åka ut till lotten. Jag rensade bort så mycket ogräs att lotten nästan kändes dubbelt så stor när det var klart.




Patrik kom förbi och sa hej en snabbis. Han var ute och sprang och skulle bort på kalas sen.

Jag fortsatte att rensa på och sen helt plötsligt var Patrik tillbaka igen. Han hade gjort iordning en islatte till mig. Vad gulligt! Det var verkligen bra time:at. Behövde en paus då och det var så gott.

Jag började ta bort stenplattorna för skulle ordna till en bättre plats för trädgårdsmöblerna. De jag har nu ska ju kastas sen och ska bara skaffa ett cafébordsset sen så kommer inte behöva en så stor plats. Jag markerade ut och började fixa till marken när det började regna. Så det var bara att åka hemåt. Jag hade tänkt åka och köpa fler stenplattor och sen åka tillbaka och fixa med dem men det var nog tur att jag inte gjorde det för Pernilla sa sen att de har plattor hos dem jag kan ta sen. Perfekt. Ska till Örbyhus på lördag för att dels gratta Åsa i efterskott.

Hann med en tripp till återvinningen i regnet och kastade lite trädgårdsavfall innan jag åkte hem.

Så nu ska jag jobba på i 3 veckor och sen är det dags för semester. 3 veckor och det ska bli jätteskönt. Jag funderar lite på vad jag skulle kunna hitta på då. Det blir kanske lite vandring i.a.f. Men nu innan har jag lite annat kul att se fram emot. Mamma och jag ska springa imorn, skönt efter lite uppehåll. På fredag ska jag träffa Karin efter jobbet. Vi ska bl.a. se vad för roligt vi kan göra i höst att se fram emot. Babsan ska vi kanske se. Till Örbyhus då på lördag, kanske sover kvar. På söndag om fint väger åker jag nog förbi lotten med stenplattorna och ordnar det sista.

Hur gick det då med pelargonerna. En del har börjat blomma nu. Innan jag åkte hade några blad tittat fram på Lilla Lotta. Nu blommar den så här fint.

På Verglan hade lite mer av blommorna börjat visa sig innan jag åkte och nu ser de ut så här.

Alice hoppas jag ska börja blomma snart. Är på gång.

Här tittar Karna vackert fram med 2 utslagna vita blommor.

Klematisen har många knoppar nu och en till blomma har slagit ut. Tror att den är lite högre i.a.f. mot förra året. SÅ kanske kommer den att ta sig mer år efter år.

Sen har jag köpt hem lavendel, tycker det luktar så gott. Får stå nere bredvid min stora Mårbacka.

Igår när jag kom hem satt jag ute på balkongen och njöt. Likaså Nino och Roger. Sen drog jag iväg och körde lite Bodypump. Riktigt skönt. Hoppas att jag kan få in ett pass nästa vecka också. Svårt nu med sommarschemat. Inte lika mycket att välja på.


Fjällvandringen fortsätter

Den andra dagen blev det inte så många bilder som jag hade hoppats på. De jobbiga sista 3km mot sylarna var man tvungen att gå tillbaka för att sen vika av mot Blåhammaren och de gick bättre denna morgon. Vädret var ändå bra först. Det var molnigt men då vi visste att regn kunde komma tvärt så satte vi på oss regnkläderna och regnskyddet över ryggorna. I början var det lite plattare terräng men sen blev det en lång backe uppåt vi skulle få gå på långt. Den tog en del krafter men än så länge, av vad jag minns, så regnade det inte då i.a.f.


 

 

När vi gick uppför så fastän Jessica går lite snabbare och kunde komma några meter framför mig stannade hon alltid in så jag kom ikapp och så tog vi en mikropaus innan vi gick vidare. Det var skönt at vi hela tiden höll ihop så även om det kunde bli ett litet kort glapp mellan oss. Vi såg på håll 2 kvinnor gå framför oss. En kämpade på som vi kom närmare och närmare, den andra var en bra bit framför men hon tittade som bakåt lite då och då och vi tänkte det att de 2 säkert går tillsammans men kändes inte så snällt av den som gick först att gå så långt i förväg och nästan som överge sitt vandringssällskap.
När vi kom upp till vad vi trodde var toppen, det var det inte, så stod tjejen som låg före sitt vandringssällskap där. Vi fotade lite och då frågade hon om hon skulle ta en bild på oss. Vi tackade ja och då berättade hon att hon väntar in sin kusin så då fick vi det bekräftat att de gick tillsammans i.a.f. Hon väntade in henne då men tror att kusinen hade uppskattat det om de kunnat gå tillsammans och som stötta varandra. Men de kanske trivdes att gå lite själva också, vem vet.


Jag sa att det kan bli lite äventyr längs vägen. Det blir en del bäckar och som små forsar man for balansera över på stenar men sen kom vi till denna. Som ni ser långt i bakgrunden där det är snö, där går egentligen stigen men går man på snön där plumsar man säkert igenom.

Vi fortsatte en bit upp och hittade ett lite smalare ställe där vi fick hoppa över. Det var lite nervöst och man fick ta sats men det gick i.a.f. bra för oss alla tur nog.

Sen strax efter denna strapats kom regnet och blåsten blev värre. Det blev en kort lunchpaus efter att vi gått 10km. Jag var så trött och hungrig då. Vi kokade vatten och blandade i maten. Då råkade Eddie ha omkull min matskål. "Neeeej!" ropade jag. Det var verkligen så typiskt när man trött och hungrig precis skulle hugga in på sin mat och så låg den då där istället på marken. Jag övervägde en kort sekund att skopa upp maten på tallriken och äta den trots att den legat på gräset men jag tog och kokade nytt vatten till ny mat istället. Lågan slocknade 3ggr under tiden. Jag kände tålamodet försvinna mer och mer men sen så fick jag också min mat i.a.f. Pasta carbonara, riktigt gott.

Vi gick vidare i regnet som blev värre och värre. De sista 5km var riktigt jobbiga, det började t.o.m. att hagla.. Vi såg sen STF Blåhammar på håll i dimman. Det var en lång bit kvar och det kändes knappt så att vi kom närmare men till slut var vi där. 1086möh. Det blåste som den. Vi visste inte vart vi skulle ställa upp tältet och tänkte att kanske finns det ett rum där vi kan gå in och sätta oss med Eddie innan och vila ut oss. Jessica väntade utanför medans jag gick in. Han i receptionen sa att de tyvärr inte har ett sådant rum samt att rummen de hyr ut där man kan sova med sällskapsdjur var fullbokade. Han berättade också att det brukar vara blåsigt där uppe men att det var mer än det brukar denna dag. Jag berätta detta för Jessica och vi sa det att kanske skulle vi hyra ett rum ändå. Vi var så trötta och hungriga, hur skulle vi få upp ett tält i den blåsten.
Vi gick in och frågade vart vi kunde ha Eddie om vi hyr rum och det fanns 2 burar i ett rum där han kunde få vara i. Det kändes lite jobbigt att låta Eddie få vara ensam i en bur men vi sa det att vi får kolla till han ofta.
Det rum som fanns kvar del i en 4-bäddars och då var man även tvungen att köpa till middagspaketet. Vi tyckte det var lite konstigt att vi var tvungna till det men kände att vi har inget val. Blåhammaren är även känd för sin mat så det skulle bli kul att se vad det skulle bjudas på.

Skönt med säng och värme. Vi delade rum med en man som visade sig jobba för STF, han hade jobbat åt dem i 5mån och skulle nu vandra runt och kolla in anläggningarna runt Jämtlandstriangeln och sen även i Åre.
Vi tog en varm och skön dusch och jag tog och bastade en liten stund också. Jessica gillar inte att basta så kanske satt där en 10min då bara så hon inte skulle behöva vänta. Annars hade jag kunnat sitta där bra länge till.
Dags för middagen. Jag och Jessica fick sitta vid ett bort med 2 andra gäng, ett par och en grupp på 6pers. Jättetrevliga. Det blev lite vandringsprat. Paret hade gått från Storulvån till Blåhammaren så de kunde berätta lite hur vägen var dit och vi kunde berätta hur vår väg var. Gruppen hade också vandrat från Storulvån till Blåhammaren men kom fram dagen innan. De hade tänkt vandra den dagen vidare till Sylarna men då vädret blev så dåligt stannade de kvar en dag extra på Blåhammaren.

Sen ställde sig några från personalen upp på led och började presentera dels var vår 3-rätters skulle bli. Till förrätt soppa på rökt röding. Varmrätten blev reninnanlår med rostade rotfrukter samt sås med skogssvamp och sidfläsk. Efterrätten en liten chokladkaka med grädde och svartvinbärskräm.
De hade också en salladsbuffé samt bröd. Man berättade att man hade 4 olika smörer, en med getost, en med whiskey, en med västerbottenost samt en med brynt smör. Jag fotade tyvärr bara för- och efterrätten. Allt var riktigt gott.



Vi gick och la oss sen vid 22:00. Vi var trötta o det skulle vara skönt att få sova lite. Tyvärr vaknade jag till flera gånger och vände och vred lite på mig. Typiskt när man nu fick sova i en säng.
När jag vaknade där emot kände jag mig ändå pigg. Jag gick över till byggnaden bredvid som har ett kök. Där lagade jag till gröt medans Jessica rastade Eddie. Hon hade redan hunnit ätit mackor o pålägg i rummet. Hon gillar inte gröt oturligt nog. En bra stadig frukost inför vandringen annars och smidigt att ta med sig.

Sista sträckan tillbaka till Storulvån är 12km och den kortaste av sträckorna. Det kändes skönt att avsluta med den. Den skulle också vara plattare och mer nerförsbackar. Riktigt skönt tyckte vi. Sista dagen blev också den finaste dagen, molnigt och solen tittade även fram då och då. Det kom 2 pyttesmå regnskurar som snabbt försvann så de märkte vi knappt av. Lite snö i början till Eddies förtjusning.



Sen passade jag på att försöka fota några av blommorna vi gick förbi. En del är tyvärr lite suddiga. Det var svårt att böja sig ner med ryggan så det blev oftast bara ner, fota och sen resa sig upp. Få se om jag namnger dessa blommor rätt. Vi såg ofta Fjällglimm. Ibland när vi gick på en stenig stig kunde det som mitt på komma en lila boll med en massa söta fjällglimm.

Lappspira stack upp lite varstans. Tänk vad häftigt ändå och se dessa blommor blomma och snön som finns lite varstans fortfarande.


Purpurbräcka tror jag dessa heter.
 
Blodrot, konstigt namn på så gula söta blommor.

 
Hönsbär, som jag lite lustigt nog tittade på i Landqvist handelsträdgård här om dagen men inte tänkte på att de såg jag på flera den ställen sista sträckan.
 
Dessa små ulltussar heter Polarull.

Den här tycker jag är väldigt fin. Ser nästan ut som en fjäril. Den heter Stjärnbäcka.
 
Svarthö. Tyvärr en suddig bild.
 
 
Denna växt kan jag inte hitta namnet på. Små söta lila blommor. Jag funderade på om de kan vara tätört men tror inte det.

Jag kan inte heller hitta namnet på denna. Tyvärr också lite suddig.

Vi såg också olika sippor, smörbollar och lappljung (som jag trodde att jag hade fotat men missade det).

Vi fortsatte att vandra på över spångar (tror de heter så) och över forsar.



Tills vi kom till en liten stuga. Det var bara ett äldre par där när vi kom dit så vi frågade om det var ok för dem att vi tog med Eddie in när vi åt vår lunch och det var inga problem för dem. De andra stugorna vi tidigare gått förbi har det varit så mycket folk att vi inte ville tränga in oss med en hund utan som under dag 2 då vi åt utanför istället.
Vi var inte långt nu ifrån det ställe vi skulle behöv vada över. Vi hade läst om det innan att de brukar lägga ut betongblock man kan gå över men ibland är vattnet så högt, eller oftast verkar det som, så man måste ta av skorna och vada över.
Jag var redo med handduk och sandaler nära till hans och när vi kom dit var det 3 andra som precis också höll på att ta sig över. Vi hade hört att på den djupaste delen går vattnet upp till knäna och det kunde vi se att det stämde. Av med skor och bara att vika upp regnbyxor, vandringsbycor och underställ. Vattnet var väldigt kallt och det var så skönt att sätta på sig strumporna efteråt. Jag tog en bild på när Jessica vadade över, lite synd tog jag precis innan där det blev djupare.

Den sista sträckan sen tyckte vi mycket om för sen kom vi till mer grönare områden och t.o.m. en massa träd.




Vi sa det sen att detta är nog mer vår typ av vandring. Vi vill ha mer grönt omkring oss. Det har nog varit härligare att vandra där i fjällen när det var bättre väder. Vi hade verkligen otur. Fast nästa gång ska vi prova lite låglandsvandring. Vi kommer säkerligen att vandra i fjällen igen också fast nästa gång blir det nog en led i någon skog. Vi har pratat om Vasaloppsleden bl.a. Skönt nog blev vi inte heller avskräckta, vi hade verkligen ett bra avslut där sista dagen. Vi pratar redan om att kanske vandra i augusti/september. Jag hoppas Jessica kan ordna så att hon kan i Augusti när jag har semester.
En sak vi reagerade på när vi vandrade var att Fjällstationerna inte hade det så ordnat för de som vandrar med hund. Vi mötte väldigt många som vandrade med hund. Alla erbjuder rum där man kan sova med hund men det fanns bara vid Sylarna ett rum där man kunde gå in i och fika eller så och ta med hunden in i. Blåhammaren hade bara 2 hundburar man kunde ha hunden i. Storulvån som är den största och den plats många börjar och startar vid hade bara som Blåhammaren hundburar att kunna ha hunden i. Hade varit perfekt att kunna ta med lite kaffe och sitta i ett rum och koppla av i med sin hund.
Vi kom tillbaka väldigt tidigt till Storulvån och hade några timmar att fördriva innan bussen skulle komma. Vi fick sätta Eddie i en av burarna, fast strax efter kom några med en hund vi mött förut så då hade han lite sällskap och verkade nöjd.
Vi tog lite fika och kollade i deras butik. Jag köpte en t-shirt med tryck där det bl.a. stod Jämtlandstriangeln på och alla stop. Som ett bevis på att vi vandrat Jämtlandstriangeln tänkte jag och perfekt att ta med till framtida vandringar. Får visa en bild på den sen.


Sen vart det dags att åka hemåt. Buss först och sen nattåget. Denna gång sov Eddie hos mig. Det var mysigt fast han höll på att putta ut mig ur sången några gånger.

Detta blev ett väldigt långt inlägg. Tror jag spar lite till imorn. Vi var sen bl.a. och hälsade på Eddies pappa och syster. Ikväll blir det bio i.a.f. Patrik och jag ska se på den senaste Alien-filmen. Bir nog att vi ses innan också. Lite aw kanske. Jag hoppas filmen är bra, har väntat länge på att se den.