Pokemon go

Ok, det är nästan så det på något sett känns lite pinsamt men jag har fastnat för Pokemon go. 34år gammal och jag knatar runt i jakt på Pokemons. Jag laddade ner det för länge sen när det kom och visst, jag tyckte väl egentligen redan då att det verkade kul, men jag provade bara att fånga 2 Pokemons och sen var det inte mer med det. Men sen nu under helgen när Wilma var på besök och hon frågade om inte jag också ville spela det så plockade jag sen fram det och hon förklarade hur olika saker funkade och efter det var jag fast. Lite kul också att ha detta spel gemensamt med henne och jag har skickat bilder när jag har hittat några nya.

Det som jag känner är väldigt roligt också är att jag känner ju igen alla dessa Pokemons. När det kom i mitten slutet på 1990-talet så fastnade jag och Pernilla fort för det. Vi kollade på animen och samlade på Pokemon-kort. De korten har jag fortfarande kvar, hittade dem här om dagen i mitt förråd.
För många barn nu är alla dessa figurer helt nya men så fort jag ser skuggan av en okänd Pokemon i närheten så känner jag oftast genast igen den och det är lite kul, gamla minnen kommer tillbaka när jag satt och kollade på anime-serien och när nya Pokemons dök upp och då tyckte jag det var så spännande.

Det är väl både fördelar och nackdelar med spel som är smått beroendeframkallande. En bra sak med detta spel är ju att man kommer ut. Man samlar t.ex. på ägg som kläcks till Pokemon men får att få det att kläcka behöver man antingen gå 2, 5 eller 10km beroende på ägg. Så man måste ut och röra sig för det också.

Jag får se hur länge till som jag kommer att vara beroende av detta spel. Jag är på level 9 nu och vet att jag har mycket kvar jag kan göra i spelet och många Pokemons kvar att samla på. Hittills har jag fått ihop 41 olika Pokemons av 250.